Motion 5: Kvalitetssäkring av teckenspråkig undervisning

Organisation bakom motionen: Stockholms Dövas Förening
Organisationens förslag på område till handlingsprogram: Starkare rätt till teckenspråk

Motivering:

SPECIALSKOLAN 
I och med kravet på lärarbehörighet väljer specialskolor att anställa personer med lärarlegitimation och utan kunskaper i teckenspråk framför fullt teckenspråkiga personer med motsvarande kvaliteter, bland annat personer som inte fullgjort sin lärarutbildning. Skolorna löser det genom att skicka behöriga lärare på teckenspråkskurser och under tiden ta hjälp av teckenspråkstolkar i undervisningen.

Stockholm Dövas Förening anser att lösningen är ohållbar med tanke på hur lång tid det tar att lära sig ett nytt språk, dessutom saknar tolkarna pedagogisk kompetens. Vi ifrågasätter varför man låtit denna utveckling ske trots specialskolans tydliga uppdrag. Detta drabbar dagens teckenspråkiga döva barn och även det teckenspråkiga samhället.

Föräldrar till döva och hörselskadade barn oroas över att deras barns utveckling påverkas negativt i de lektioner som sker med tolk. De orkar inte hänga med på samma sätt och inte får samma stimulans som i andra lektioner med fullt teckenspråkiga lärare. En teckenspråkstolk löser inte den oumbärliga lärar- och elevrelationen. I avsaknaden av direktkommunikation försvinner många otroligt viktiga kvaliteter som står i specialskolans läroplan exempelvis:

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (skolans uppdrag, kapitel 1)

Specialskolans mål är därutöver att varje döv eller hörselskadad elev utvecklar sin förmåga att använda sig av teckenspråk på ett rikt och nyanserat sätt. (skolans mål, kapitel 2)

Att specialskolan är den enda skolform som erbjuder teckenspråkig tvåspråkig undervisning ställer högre krav på dem att skapa en sådan teckenspråkig miljö. Där förväntar vi oss att teckenspråkiga elever ska ges de bästa förutsättningarna för att utvecklas i enlighet med skollagen och läroplanerna.

Stockholms Dövas Förening anser att specialskolans miljö ska präglas av att:

  • Alla som arbetar inom specialskolan ska ha kunskaper om dövstudier.
  • Alla anställda ska kunna teckenspråk (att man ska vilja lära sig teckenspråk räcker inte).
  • Pedagogisk kompetens ska vara ett krav för teckenspråkstolkar och resurspersonal som jobbar med elever.
  • SPSM ska vara en attraktiv arbetsgivare och sträva efter en plan för att behålla sina nuvarande och locka före detta anställda (i och med att det är svårt att hitta behöriga lärare med teckenspråkskompetens).

GRUNDSKOLAN och GRUNDSÄRSKOLAN
Stockholms Dövas Förening är helt enig med Sveriges Dövas Riksförbunds ställningstaganden kring teckenspråkets betydelse för alla personer med hörselnedsättning, både med och utan CI. Men vi anser inte att det görs tillräckligt mycket idag och många elever får inte det stöd de är berättigade till. Nyhetstecken den 22 oktober 2020 tar upp Skolinspektionens kritik mot särskolan i Mölndal då en elev inte fått teckenspråk trots sina behov. Vi kan bara konstatera att det där bara var ett av många fall, tyvärr ett stort mörkertal.

Specialpedagogiska skolmyndighetens utredning ”Villkor för utbildning – en kartläggning av nuläge för barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning” (2017) visar att många barn med hörselnedsättning i integrerade skolor ofta är exkluderade och har svårt att fungera socialt på grund av okunskap, brist på kompetens och begränsad tillgång till stöd och resurser.

Vi läser också i Hörselskadades Riksförbunds remissvar till SOU 2016:46 att antalet elever som behöver teckenspråk är så litet att det kanske dyker upp en elev på tre år, vilket skapar svårigheter för kommuner och grundskolor att bygga upp, utveckla och framför allt bibehålla kompetens inom döv/hörsel/teckenspråk. SDR och SDUF skickade en gemensam skrivelse till Utbildningsdepartementet mars 2018, angående svenska teckenspråkets status/ställning i skolan. I skrivelsen lyfte de bland annat att svenskt teckenspråk har flera referenspunkter i likhet med de övriga nationella minoritetsspråken. SDR behöver titta på detta spår och fortsätta arbeta aktivt med denna fråga, med tanke på utbildningens väsentliga betydelse för teckenspråkets ställning.

Stockholms Dövas Förening menar att vi redan är försenade med att sätta ner foten. Vi måste se till att barn får rätt till undervisning på teckenspråk och av kompentent personal. Trots att kunskapen finns når den inte till alla. Den utvecklingen måste brytas.

Yrkande:

Stockholms Dövas Förening föreslår att kongressen beslutar:

  • att Sveriges Dövas Riksförbund ska trycka på kvalitetssäkring av undervisningen i specialskolan, den får aldrig ske på teckenspråkets bekostnad, från förskoleklass till år 10.
  • att Sveriges Dövas Riksförbund ska jobba för att förändra Specialpedagogiska skolmyndighetens föreskrifter/riktlinjer/policy som på olika sätt berör specialskolornas teckenspråksmiljö.
  • att Sveriges Dövas Riksförbund ska kräva på nationell nivå, inom grundskolan och grundsärskolan, förslagsvis via Utbildningsdepartementet, att skolorna ska säker-ställa att alla döva elever som går integrerade i grundskolor och grundsärskolor, från förskoleklass till årskurs 9, får rätt stöd och har tillgång till undervisning på svenskt teckenspråk.
  • alla som arbetar med döva och hörselskadade elever, allt från beslutfattare till assistenter ska ha kunskap om dövstudier och teckenspråk.
Förbundsstyrelsens yttrande:

Undervisning på svenskt teckenspråk är ett viktigt område och en central fråga i förbundets arbete. Enligt skollagen är skolans uppdrag att främja alla elevers utveckling och en livslång lust till lärande. Detta är en demokratisk rättighet och ska gälla alla elever, även inom specialskolan och är något som förbundet anser är odiskutabelt.

Förbundsstyrelsen är helt enig med Stockholms Dövas Förening om att Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM inte lever upp till sitt uppdrag avseende säkerställande av god lärmiljö där personalen besitter både döv- och teckenspråkskompetens. 

SDR arbetar aktivt med frågan om hur tvåspråkighet samt teckenspråksmiljö införlivas i SPSM i enlighet med myndighetens språkplan. Rätten och tillgången till svenskt teckenspråk får inte under några former undertryckas i undervisningssammanhang.

En viktig fråga som lyfts upp i motionen är problematiken kring kravet på lärarlegitimation och att denna är överordnad teckenspråkskompetens vilket medför ökad tolkanvändning i undervisningen. Förbundet kommer att fortsätta detta arbete tillsammans med andra organisationer göra en gemensam insats för att verka för en förändring i Skolverkets behörighetsförordning.

SDR har svarat på betänkandet För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering – Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål, SOU 2019:18 och tryckt på att även döva och hörselskadade elever ska ha rätt till svenskt teckenspråk. SDR:s remissvar finns här: https://sdr.org/component/k2/item/1843-yttrande-gallande-modersmalsundervisning

Vidare är SDR enig med motionären att alla som arbetar med döva elever ska ha kunskap om dövstudier och svenskt teckenspråk. Förbundet kan genom informationsspridning uppmuntra ansvariga att erbjuda sina anställda att ha dessa kunskaper som i sin tur kan stärka elevernas språkliga och kulturella identitet.

Förbundsstyrelsens förslag till beslut:

Att anse första att-satsen besvarad.
Att anse andra att-satsen besvarad.
Att anse tredje att-satsen besvarad.
Att bifalla fjärde att-satsen.