Motion 4: Språkdokumentation

Organisation bakom motionen: Stockholms Dövas Förening
Organisationens förslag på område till handlingsprogram: Starkare rätt till teckenspråk

Motivering:

Idag finns det tydliga material där man kan följa upp ett dövt barns talutveckling och se om barnet talar åldersadekvat och kan utveckla talat språk. Men ett liknande verktyg saknas för döva barn som använder eller vill använda teckenspråk. Föräldrar, både döva och hörande, till döva barn upplever att teckenspråket inte kan mätas av specialpedagoger eller förskolpedagoger utifrån något konkret underlag. Det blir olika bedömningar och god tyckande i bland annat utvecklingssamtal och habiliteringsmöten.

Myndigheter och samhällsinsatser som handhar döva barns utbildning och språkutveckling har idag satt fokus på barnens förmåga att höra och tala, därför har barnen med teckenspråk som första språk uteslutits långsamt från samhället. Detta vill vi förebygga genom medvetengörande om teckenspråkets betydelse för döva barn och be myndigheterna att återta ansvaret för den minoritet som finns bland döva barn.

Det är minst lika viktigt att ha detta verktyg motsvarande det talade språket fast med i fokus på teckenspråket för barnet behöver tidigt åtgärder om barnen fått bristande språkstimulans!

Yrkande:

Stockholms Dövas Förening föreslår att kongressen beslutar:

  • att Sveriges Dövas Riksförbund ska sträva efter att det finns ett mätverktyg för att följa upp döva barns teckenspråksutveckling som sedan används nationellt hos till exempel hörselhabiliteringen och BVC.
Förbundsstyrelsens yttrande:

Förbundsstyrelsen instämmer i att det behövs mer kunskap och förståelse om barns tidiga språkutveckling. Det finns mycket forskning kring tidig kommunikation genom teckenspråk samt att teckenspråk främjar inlärning.

Vi håller med Stockholms Dövas Förening om att det behövs en ökad medvetenhet hos samhällsinstanser som ansvarar för bedömning av döva barns språkutveckling – oavsett om det är hos hörselhabiliteringen, i skolan eller vid första språkkontrollen hos Barnavårdscentralen, BVC.

SDR har under vårt arbete fått information om att SPSM inom specialskolorna har ett teckenspråkstest (ABSLD), som genomförs i årskurs 1 och 5. Det visar var barnet ligger i språkutvecklingen när det gäller perception (uppfattning), inte produktion (uttryck). Testet är anpassat för svenskt teckenspråk och tillstånd för testerna gäller endast de tvåspråkiga specialskolorna. Flera länder i Europa använder samma form av test för sina respektive nationella teckenspråk.

Vidare har SDR tagit fram nytt eller reviderat tidigare informationsmaterial, däribland Föräldrahandboken och Därför tvåspråkighet. I en informationssatsning har SDR i december 2020 skickat ut material till regionernas hörselvård, barn- och ungdomshabilitering, öron-, näs- och halsmottagningar samt CI-team. De fick i detta sammanhang också ett följebrev där det framgår att de kan kontakta förbundet för att få mer material kostnadsfritt. Förbundet avser att göra dessa utskick regelbundet så att information i större utsträckning finns att tillhandahålla på mottagningarna samt att information och kunskap bibehålls även vid personalomsättning. Materialet utvecklas löpande.

Förbundsstyrelsen föreslår att kongressen bifaller motionen då vi ser att ett sådant mätverktyg behövs och har en viktig funktion. SDR åtar sig att arbeta för att ett sådant ska tas fram av den eller de instanser som ansvariga för liknande tester, i samverkan med lämpliga experter i teckenspråk.

Förbundsstyrelsens förslag till beslut:

Att bifalla motionen.