Motion 1: SDR ska bevaka teckenspråkets framtid mer aktivt

Organisation bakom motionen: Malmö Dövas Förening ”Svenske”

Organisationens förslag på område till handlingsprogram:
Starkare rätt till teckenspråk & Stark dövrörelse

Motivering:

Hur ser teckenspråkets framtid ut? Malmö Dövas Förenings medlemmar är oroliga för teckenspråkets ställning och hur undervisning i ämnet teckenspråk ser ut. Får vem som helst lära ut teckenspråk? Hur genomförs kvalitetskontroller? Hur vet döva att teckenspråkslärarna har rätt kompetens att lära ut teckenspråk? Det saknas en samlad överblick över vilka kurser som erbjuds. Det är svårt att hitta teckenspråkskurser till de som vill lära sig det svenska teckenspråket. Det är dessutom brist på kompetenta teckenspråkslärare som dessutom försvårar tillgängligheten till teckenspråket ytterligare. Malmö Dövas Förening kan inte alltid rekommendera nyfikna personer till lämpliga teckenspråkskurser på grund av brist på tillgång till information på central nivå där kvalitet och tillgång till kurser går att finna.

Det behövs dessutom mer forskning i teckenspråket och dövas utveckling. Material för teckenspråksundervisning, både till döva och hörande, i Sverige utvecklas och uppdateras inte tillräckligt. Norge har på senare tid tagit fram flera material, som till exempel en kursbok som följer den gemensamma EU-ramverket för språk. Det svenska teckenspråket utvecklas och diskuteras kontinuerligt av användarna, därför är det rimligt att material till teckenspråksundervisning ses över och uppdateras mer kontinuerligt än det görs idag.

Det upplevs att allmänheten har undermålig koll på vad teckenspråk egentligen är och tror att det svenska teckenspråket enbart är ett språk när det är så mycket mer än ett språk. Enligt språklagen 9 § har det allmänna ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket. Även det gäller SDR. SDR måste följa med vad som händer i samhället och hur olika aktörer förvaltar teckenspråket och dess framtid. Senaste översynen av teckenspråkets ställning gjordes av Regeringen 2006. Vad har hänt sedan dess? Det behövs göras översyn regelbundet. Det sägs att det svenska teckenspråket har en ställning motsvarande de nationella minoritetsspråken, men är det verkligen sant? Enligt Institutet för språk och folkminnen får hörande teckenspråkiga barn sällan chans att utveckla sitt modersmål i skolan.

Ett exempel på att detta inte följs är att språklagen jämställer teckenspråk med de nationella minoritetsspråken men skollagen inte jämställer teckenspråk med de andra nationella minoritetsspråk och därför blir det många gånger svårare för barn och ungdomar som egentligen har rätt till modersmålsundervisning i språket svenskt teckenspråk. Dessutom säger skollagen att skolans rektor är den som bedömer om en lärare är lämplig. Är skolans rektor alltid rätt person att bedöma om läraren har rätt kompetens att undervisa teckenspråk som modersmål? Med den bristen som råder i Sverige är det också en viktig fråga.

SDR har en handlingsplan för 2018–2021 där SDR beskriver hur konkret SDR ska arbeta efter att alla får teckenspråk. Alla punkter från a till h, har Malmö Dövas Förening inte direkt sett något konkret av. Vem är ansvarig för utvärdering av hur SDR har följt upp dessa punkter? Det är dags att teckenspråket verkligen kommer i fokus. Det svenska teckenspråket är kärnan för Sveriges Dövas Riksförbund.

Malmö Dövas Förening föreslår därför:
att SDR etablerar en arbetsgrupp som kontinuerligt arbetar med teckenspråkets beskydd och främjande, helst med samarbete med SPSM, Institutionen för lingvistik, Språkrådet (Institutet för språk och folkminnen) samt andra viktiga aktörer för forskning och framtagning av material i undervisningssyfte. Arbetsgruppens syfte blir att bevaka uppfyllande av språklagen 9 §, eftersom det är i SDR:s intresse och SDR tillsammans med dess medlemmar har tillräckligt med kompetens om teckenspråk och döva att bedöma om språklagen följs av det allmänna, vilket det inte gör idag.

Yttrande från distriktsorganisation:

Skånes Dövas Distriktsförbund ger sitt bifall till motionen. Distriktsförbundet är medveten om att det är ett brett och omfattande arbete, men en arbetsgrupp som bevakar teckenspråkets ställning, samt arbetar för att förstärka dess ställning behövs.

Yrkande:

Malmö Dövas Förening föreslår att kongressen beslutar:

  • att Sveriges Dövas Riksförbund omgående skapar en arbetsgrupp enligt Malmö Dövas Förenings förslag.
Förbundsstyrelsens yttrande:

Motionären lyfter flera frågor i denna motion och flera av dem berörs redan i vårt nuvarande handlingsprogram Teckenspråk – en hållbar framtid, 2017-2021. Förbundsstyrelsen vidhåller att teckenspråkslärarna är ett viktigt yrke. Därför har förbundet via sin huvudman Västanviks folkhögskola varit med och återupptagit teckenspråkslärarutbildningen. Västanviks folkhögskola startade och genomförde utbildningen på nytt 2018. 2020 ansökte och beviljades skolan finansiering av Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH. På detta sätt lyfts, bekräftas och kvalitetssäkras denna utbildning och yrket.

Förbundsstyrelsen instämmer i motionärens påtalande om att det råder brist på teckenspråksmaterial. Tillsammans med Språkrådet på Institutet för språk och folkminnen, Isof har SDR planerat ett seminarium för teckenspråkslärare, varav ett syfte är att skapa ett nätverk för yrkesgruppen. Seminariet blev uppskjutet på grund av covid-19 och genomförs den 10 mars 2021. Förhoppningen är att seminariet blir en startpunkt för att återbilda teckenspråkslärarföreningen. Utöver samverkan kan även föreningen arbeta vidare med frågor kring teckenspråksmaterial.

I vårt intressepolitiska arbete bevakar och driver vi också ständigt frågor enligt vårt nuvarande handlingsprogram och området Starkare rätt till teckenspråk. Frågorna kretsar kring bland annat:

  • Språklagen och teckenspråkets ställning

I förbundsstyrelsens yttrande till motion nr 2 finns information om hur förbundet arbetat med språklagen och teckenspråkets ställning.

  • Tvåspråkighet och teckenspråkig skolmiljö

Genom Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM:s intresseråd följer vi noga myndighetens arbete och där väcks kontinuerligt frågor kring teckenspråkskompetens, personalens kompetensutveckling, teckenspråksmiljö och tvåspråkighet. Däribland bevakar vi noga hur SPSM:s språkplan efterlevs och en aktuell fråga nu är tolkanvändningen i specialskolan. SPSM har utvecklat mätningar på teckenspråksfärdighet hos skolans personal enligt den europeiska referensramen CEFR och kompetensutveckling i teckenspråk anpassas efter resultatet. Detta ser förbundsstyrelsen positivt på.

I Skolverkets samråd har frågan om behörighetskraven tagits upp. Där har vi tryckt på att kravet på teckenspråkskompetens måste in, som ett steg till en bättre teckenspråkig skolmiljö. Kring information om tvåspråkighet har vi, på Unga Hörselskadade, UH:s initiativ, uppdaterat och tryckt upp en ny version av vårt gemensamma material Därför tvåspråkighet. Våra synpunkter har också tagits med vid revideringen av SPSM:s informationsmaterial. Vi arbetar regelbundet med att se över förbundets egna texter och definitioner kring teckenspråk, tvåspråkighet och flerspråkighet.

  • Rätt till svenskt teckenspråk i förskolan

Efter förbundets intensiva påverkansarbete har Skolverket nu reviderat läroplanen för förskolan. I den nya läroplanen som gäller från och med 1 juli 2019 har rätten till att utveckla svenskt teckenspråk stärkts. Den gäller döva, hörselskadade barn, barn till teckenspråkiga föräldrar eller andra barn som behöver teckenspråk.

  • Skollagen om modersmålsundervisning

Under våren 2020 har förbundet skrivit ett remissvar om modersmålsundervisning, som är en fråga under beredning hos regeringen. I betänkandet För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering – modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU2019:18) lyfts flera förslag och åtgärder för att förbättra modersmålsundervisningen för döva, hörselskadade elever och elever som har döva familjemedlemmar. Förbundets remissvar finns på: https://sdr.org/component/k2/item/1843-yttrande-gallande-modersmalsundervisning

Genom att bevaka dessa frågor blir det också naturligt att följa upp, utvärdera samt återrapportera i olika kanaler genom remissvar, yttranden och årsredovisningar. Dessa finns tillgängliga på vår webbplats. SDR har sedan tidigare en avsiktsförklaring med Stockholms universitet samt samarbete med Språkrådet/Institutet för språk och folkminnen och SPSM.

Förbundsstyrelsen anser inte att ytterligare en arbetsgrupp behövs, då bevakning av teckenspråkets ställning och framtid redan genomsyrar en stor del av förbundets arbete.

Förbundsstyrelsens förslag till beslut:

Att avslå motionen.